Jag upptäckte att min kandidatuppsats i sociologi vid Lunds Universitet har lagts ut på webben. Den heter Moralentreprenörers syn på khat - En kritisk diskursanalys av den mediala representationen av khat (jävla lång titel det blev, jag tänkte ”less is more” när jag lämnade in men det ville sig inte riktigt). Abstrakt ser ut såhär:
Växtdrogen khat har sedan 1990-talet fått allt större mediafokus i Sverige vilket skulle kunna tolkas som att användandet ökar. I denna uppsats undersöks fenomenet med hjälp av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough och Howard S. Beckers begrepp moralentreprenör. Genom analys av journalistiska reportage och nyhetsartiklar undersöks en del av de mediala representationerna av khat i svensk media. Målet är att
kritiskt analysera diskursen om khat och därigenom föra fram andra, alternativa sätt att förstå khatanvändning på.
Slutsatserna är att ett antal teman eller diskurser gång på gång reproduceras i de analyserade artiklarna. De teman som tas upp i uppsatsen är hur khatanvändning drabbar familjerna, den farmakologiskt inspirerade diskursen, hur khat framställs som ett socialt problem samt inslag av intertextualitet. Den huvudsakliga slutsatsen är att medierepresentationen av khatanvändning i mycket stor utsträckning reproducerar likartade diskurser som bildar en övergripande bevarande diskursordning. Det finns dock enstaka exempel på artiklar som ifrågasätter representationen och låter kritiska röster komma till tals.
Centralt i diskursen är att moralentreprenörer med en specifik agenda får uttala sig om den somaliska gruppen som helhet och att khat framställs som en syndabock som genererar andra problem inom denna marginaliserade grupp. Genom detta finns det en tendens att användarnas egna aktörskap hamnar i skymundan och att alternativa förklaringsmodeller om khatanvändande glöms bort.
Min examinator var Eva Kärfve och handledare var Carl-Göran Heidegren.
Bakgrunden till att jag skrev om khat nu är att jag tidigare skrivit ett paper om drogen som slutprojekt under min kurs i drogsociologi vid Queen’s University i Belfast. Just khat är ett extra intressant exempel på vad det är som händer när en ”ny” drog introduceras i ett samhälle. Att det är en i Sverige ofta utsatt och marginaliserad grupp, nämligen somalier, som står för den mest iögonfallande användningen (även om säkert kenyaner och etiopier också använder khat) gör det intressant att undersöka hur drogen tas emot.
Att khat blev klassat som narkotika i Sverige 1989 nämns i en stor del av artiklarna om khat, dock är det synd att jag inte har kunnat hitta någonting skrivet om upptakten till denna kriminalisering i de olika mediearkiv jag använt mig av. Kanske måste man gå till rent fysiska källor på biblioteken och gräva ner sig i microfichearkiv för att ta reda på hur ”debatten” såg ut (om det nu ens var någon debatt innan). Jag har nämligen mina misstankar om att narkotikaklassningen skedde enligt en kopiering av någon typ av överstatlig droglagstiftning (som FN:s) eftersom den stora flyktingvågen från inbördeskrigets Somalia till Sverige borde ha kommit runt 1991 eller efter. Men jag kan ha fel, kanske kan jag få chansen att undersöka detta någon gång i framtiden.
Annars var det väldigt roligt att arbeta med just problematiken om khat och jag hoppas att jag kanske kan ha tillfört något som gör att diskussionen om drogen inte bara upprepar samma gamla argument om och om igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är ganska intressant att just khat har fått ett så stort utrymme i svensk media med tanke på att det är en färskvara och är extremt ovanligt att få tag på i Sverige. Det är i princip bara invandrare som har khat som en del av sin kultur som importerar för eget bruk, men detta antar jag att du var fullt medveten om. Jag ska ta och läsa din uppsats när jag har tid och återkomma.
SvaraRaderaDen stora omläggningen av den svenska narkotikapolitiken som skedde 1968-1973 med en mångdubbling av straffen gör grova narkotikabrott sammanföll i tiden med en starkt uppluckring av de moralbegrepp som gällt under föregående årtionden. Genom att p-piller blev allmänt tillgängliga förändrades starkt synen på sex utanför äktenskapet. Kyrkan förlorade mycket av sin tidigare status. En förgrundsfigur i detta var filmaren Vilgot Sjöman med sina Nyfiken gul filmer. Aldrig tidigare hade ett par i en vanligt svensk spelfilm knullat på räcket framför slottet. Moralfrågor spelade en extremt perifer roll för omläggningen av narkotikapolitiken.
SvaraRadera