Att äta paradisets blommor

Kevin Rushby är som besatt av att äta paradisets blommor. Denna poetiska benämning har växtdrogen khat fått i några av de länder där busken växer. Eating the flowers of paradise - A journey through the drug fields of Ethiopia and Yemen är en reseskildring där arabisktalande britten Rushby tar sig från Etiopien till Jemen via Djibouti.

Vägen kantas av många bekymmer, framförallt att ta sig mellan de olika delmålen och att få tag på khatbladen på de stirriga marknadsplatserna. Till skillnad från många andra beskrivningar av khat är Rushby väldigt uppskattande och skriver lyriskt om den närmast institutionaliserade khat-sessionen. Rummets utformning och de människor man tar drogen med blir extra viktigt. En förfinad användare vill inte tugga bladen var som helst utan väljer gärna ut ett distingerat sällskap att tala politik, poesi och annat med. Rummet ska helst vara utsmyckat med mattor och speciella armstöd och en vattenpipa och varma drycker ska helst erbjudas.

Det här är en intressant beskrivning av denna drog som ofta stigmatiseras när människor utflyttade från de Östafrikanska länderna använder den i diasporan. Rushby visar att användandet är problematiskt på många sätt, men även att khat har en lika central plats inom regionens kultur som snus, cigaretter eller kaffe har i andra. Även om detta så klart inte är en strikt vetenskaplig bok så är den mycket väl researchad och enligt mig ett måste att läsa för den som tänkt propagera för hårdare straff för användning i Sverige. Den något onyanserade bilden inom den svenska debatten om khat skulle kunna få sig en välbehövlig lektion i att det inte är drogerna i sig som skapar misär. De sociala omständigheter som de används inom är nyckeln till att förstå mycket mer av droganvändning än vad de vedertagna ”sanningarna om missbruk” säger.