Alkoläsk och skatt

De har namn som Smirnoff Ice, Bacardi Breezer och Xide och går under samlingsnamnen alkoläsk, blanddrycker eller bryggeribranchens RTD, ready to drink. Fram till 1996 vägrade Systembolaget att sälja dessa drycker och när Alkoholsortimentsnämnden beslutade att Bolaget inte kunde blockera vissa varor blev debatten om alkoläsken intensiv. Än idag utmålas blanddrycker som de svarta fåren i alkoholsortimentet. Det är värt att i helhet citera en socialdemokratisk riksdagsmotion (2009) från alkoholutredare Kent Härstedt i frågan:

Alkoläsk är drycker med söt smak, färgglada etiketter, färgglatt innehåll och avsaknad av tydlig alkoholsmak. Försäljningen av alkoläsk och söt cider har ökat kraftigt sedan lanseringen i mitten av 90-talet. De söta dryckerna blir snabbt populära hos dem som inte har utvecklade alkoholvanor, främst ungdomar och särskilt unga kvinnor. Att redan som ung etablera alkoholvanor gör att man snabbare blir beroende, alternativt får kraftigare alkoholvanor.  

Alkoläsken och cidern är inkörsdrycker för många unga, och därför har flera länder som Frankrike, Tyskland och Luxemburg infört en särskild skatt/avgift på alkoläsken. Höjningarna är avsevärda. Resultatet av den tyska avgiftshöjningen är påtaglig och ett par produkter har redan tagits ur marknaden.
Det som har anförts som skäl mot att införa en svensk tilläggsavgift är att det finns vissa definitionssvårigheter. Dessa borde med vunna internationella erfarenheter nu vara lätta att övervinna. Ett förslag om höjning av skatten på alkoläsk och söt cider med ett påslag motsvarande Tysklands, bör därför skyndsamt presenteras. 

I syfte att minska konsumtionen av alkoläsk bland unga bör skatten på alkoläsken höjas. Intäkterna från denna skatt skall användas för att stärka det förebyggande arbetet mot alkohol och droger riktat till ungdomar genom stöd till ett stort antal frivilligorganisationer som når ut till denna grupp genom sin ordinarie verksamhet och genom forskning om metodik och nya områden av kunskapsbaserat förebyggande arbete för barn, unga och unga vuxna.

Stockholm den 5 oktober 2009
Kent Härstedt (s)

En intressant artikel i den vetenskapliga tidskriften Addiction har ifrågasatt hurvida ett högt skattetryck på alkoläsk (på engelska alcopops) har några positiva effekter. Changes in alcohol consumption and beverage preference among adolescents efter introduction of the alcopops tax in Germany av Müller et al.

De söta, färdigblandade dryckerna med mellan fem till sju volymprocent alkohol introducerades under sent 90-tal och skapade en debatt med vissa inslag av moralpanik när man fruktade deras förförande krafter när det gäller ungas alkoholintag. Det förmodades att alkoläsken dolde smaken av alkohol och därmed skapade en grogrund för ökad alkoholkonsumtion, framförallt bland unga tjejer. På grund av detta införde många länder en högre skattesats för alkoläsk och i bland annat Frankrike, Tyskland och Australien nästan fördubblades priserna. När extraskatten genomfördes i Australien 2008 sjunk försäljningen av alkoläsk med 26 % medan spritförsäljningen ökade med 11 %.

Det finns mycket tydliga bevis för att extra hårda skatter på alkohol minskar konsumtionen och reducerar alkoholrelaterade skador. Detta beror på en viss priselasticitet som innebär att folk ändrar sina alkoholvanor i relation till priserna i detaljhandeln. På grund av att unga har en mer priselastisk konsumtion av alkohol på grund av mindre ekonomiska resurser antogs det att en speciell alkoläskskatt kunde reducera den totala alkoholkonsumtionen bland unga.

Resultatet av skattehöjningen fick också som resultat att konsumtionen av alkoläsk sjönk, det blev helt enkelt mindre populärt att köpa alkoläsk. Det är dock ytterst tveksamt om en reduktion i alkoläskdrickande resulterar i en minskning av den totala alkoholkonsumtionen på grund av vad författarna kallar beverage substitution. Det vill säga att människor inte minskar sitt intag, utan att de byter till andra alkoholhaltiga drycker, till exempel genom att själv blanda sprit med läsk, något som kan innebära ett mer riskfyllt dryckesbeteende. Det kan vara så att människor som föredrar öl eller sprit, alternativt byter till dessa typer, uppvisar större alkoholrelaterade problem i sin konsumtion, helt enkelt att man dricker mer och helgsuper i större utsträckning. Exakt hur den här substitutionseffekten fungerar och hur stark den är finns det dock olika belägg för. De flesta studier som gjorts rapporterar en svag effekt, men det finns undantag som visat på en betydande substitutionseffekt.  

Artikelförfattarna använde således en undersökning kallad European School Survey Project on Alcohol and other Drugs (ESPAD), som genomförs vart fjärde år och som koordineras av CAN. Åren 2003 och 2007 användes, alltså en typ av jämförelse mellan ”före och efter” skatten introducerades. Populationen bestod av elever i tyska årskurserna nio och tio och urvalet resulterade i dryga 5000 elever 2003 och 6663 under 2007. Resultatet blev att det fanns en tydlig skillnad i vilken dryck eleverna föredrog mellan de olika tidpunkterna för undersökningen. De som föredrog alkoläsk sjönk från 27,3 % till 12,4 %.

Dessutom ökade den grupp som föredrog öl eller sprit från 5,8 % till 7,8 %. Detta skulle dock kunna bero på ”kulturella eller strukturella” förändringar under tiden mellan undersökningarna, det vill säga att en generell trend nedåt i den totala akoholkonsumtionen kan ha skett. Men utifrån resultaten så sjönk konsumtionen av alkoläsk medan spritkonsumtionen ökade signifikant, dock verkade det inte ske en minskning i den totala alkoholkonsumtionen. Detta betyder att skattehöjningen inte resulterade i en total minskning, men att ungdomarna istället bytte till andra alkoholhaltiga drycker eventuellt kopplade till mer riskfyllda dryckesbeteenden.

Det är intressant att den i debatten ”onda” alkoläsken i verkligheten verkar vara kopplad till ett dryckesbeteende som är mer relaterat till vad som kan kallas ett socialt drickande. Att dricka för att man deltar i ett socialt sammanhang som en fest eller liknande, som också innebär att man i större utsträckning modererar sitt intag. Detta står mot individer som föredrar sprit eller öl som en annan studie (Kuntsche et al. 2006) har funnit dricker mer för att bli fulla eller för att hantera personliga problem, det vill säga ett mer problematiskt beteendemönster.

Eftersom flickor ofta sägs vara mer benägna att dricka alkoläsk (jag har själv blivit retad utomlands för att jag vid vissa tillfällen druckit ”tjejdrycken” Smirnoff Ice) undersöktes även om det fanns några genderspecifika effekter av skattehöjningen. Författarna kom fram till att tjejer inte skyddades mer än killar av skatten, båda könen tenderade att byta ut alkoläsken mot sprit.

Slutsatserna blev således att:

the tax appears to have entailed negative side effects because a switch to alcoholic beverages that are associated with riskier consumption patterns occurred. 

Men även att  

health benefits of the alcopops tax related to the reduction of total alcohol consumption were mitigated by beverage substitution. 

Så för att återkomma till Kent Härstedts motion så skulle man kunna hävda att den i alla fall enligt artikeln i Addiction är fullständigt felaktig. Detta är bara en vetenskaplig artikel i mängden, och motionen skrevs innan den publicerades, men det är ändå tydligt att påståendena verkar vara tagna från medial debatt och inte från vetenskapliga källor. En tidningsartikel från Svenska Dagbladet har också fört fram andra åsikter i frågan. Paula Liljeberg på Maria Ungdom i Stockholm uttalar sig där och för fram att de ungdomar som de träffar på har berusat sig på starksprit, inte alkoläsk.

Det är också intressant att notera vissa av de begrepp som motionsförfattaren använder. De är väldigt löst definierade och verkar närmast vara hemmasnickrade, som ”kraftigare alkoholvanor” (vad nu det innebär), samt att cider och alkoläsk skulle vara ”inkörsdrycker för många unga”. Även politiska inlägg från Miljöpartiet har använt sig av en närmast identisk begreppsapparat. För min del hade det varit roligt att se lite mer evidensbaserade förslag till riksdagen. Varför inte lägga in i alla fall en källa till en vetenskaplig artikel som stödjer det motionsförfattaren vill föra fram?